I kapitel #8 # berättade vi att alla föremål sänder ut elektromagnetisk strålning och att våglängden är olika beroende på vilken temperatur föremålet har.

#10.9# Ett barn som äter glass, fotograferat i mörker med en IR #-k# amera. IR-ljus kan vi inte se men genom att omvandla våglängderna till synligt ljus så framträder färger som vi kan se. Blått svarar mot kallt och rött mot varmt.

Planck lade grunden till den moderna kvantteorin. Han fick nobelpriset i fysik #1918.#

Den tyske fysikern Max Planck studerade sambandet mellan strålning och temperatur och kom år #1900 # fram till en bra modell som byggde på en revolutionerande hypotes:

Kvanthypotesen bröt fullständigt med klassisk fysik, där vi har lätt att skilja mellan vågor och partiklar. I kvantfysikens värld har allting både partikelegenskaper och vågegenskaper samtidigt.

Planck tog inte kvanthypotesen på fullt allvar. Men det gjorde den tyske fysikern Albert Einstein. Med hjälp av den kunde han bland annat förklara den fotoelektriska effekten, som i dag utnyttjas i fotoceller och i digitalkameror för att omvandla ljus till elektricitet.

Men Einstein gick också mycket längre än Planck. Han tänkte sig att också själva strålningen består av energikvanta, som han kallade fotoner. Vi kan alltså betrakta ljus och annan elektromagnetisk strålning som en ström av fotoner, där varje foton har energin W  #= # hf.

#10.10# Albert Einstein #(1879-1955)#

År #1905 # publicerade Einstein # \sin # banbrytande teori om ljusets partikelnatur. Einstein visade att ljus och annan elektromagnetisk strålning kan betraktas som en ström av fotoner.