10 Den moderna fysikens utveckling: 10.2 Kvanthypotesen
Planck och energikvantat
10.2 Kvanthypotesen
Planck och energikvantat
I kapitel 8 berättade vi att alla föremål sänder ut elektromagnetisk strålning och att våglängden är olika beroende på vilken temperatur föremålet har.
10.9 Ett barn som äter glass, fotograferat i mörker med en IR-kamera. IR-ljus kan vi inte se men genom att omvandla våglängderna till synligt ljus så framträder färger som vi kan se. Blått svarar mot kallt och rött mot varmt.
Planck lade grunden till den moderna kvantteorin. Han fick nobelpriset i fysik 1918.
Den tyske fysikern Max Planck studerade sambandet mellan strålning och temperatur och kom år 1900 fram till en bra modell som byggde på en revolutionerande hypotes:
Kvanthypotesen
En atom kan bara sända ut eller ta emot energi i bestämda portioner eller energikvanta: \[ W = hf \] där \(h \approx 6,63 \cdot 10^{-34} \text{ Js}\) är Plancks konstant och \(f\) är strålningsfrekvensen.
Kvanthypotesen bröt fullständigt med klassisk fysik, där vi har lätt att skilja mellan vågor och partiklar. I kvantfysikens värld har allting både partikelegenskaper och vågegenskaper samtidigt.
