1.1 Från myt till naturfilosofi

Människor har i alla tider och i alla kulturer försökt att besvara svåra frågor om livet och världen: Varifrån kommer vi? Vad är stjärnhimlen för något? Vad finns bortom det kända? Svaren på dessa frågor hittade människorna ofta i myterna. Av vår egen nordiska mytologi med Tor och Oden framgår att man under forn- och medeltid trodde att sjukdom, svält och naturkatastrofer var gudarnas sätt att straffa människorna.

De första teorierna

Det var i Grekland som man först började ställa grundläggande frågor om världen utan att söka svaren i myterna. Den grekiske filosofen Thales från Miletos (624–545 f.Kr.) trodde att naturen i grunden var enkel, och funderade på om allt är uppbyggt av vatten. Kanske hade han observerat att vatten finns i såväl fast, som i flytande och i gasform. En annan grekisk filosof, Empedokles (483–424 f.Kr.) betraktade världen som uppbyggd av fyra "element": jord, vatten, luft och eld. Med hjälp av dessa fyra element trodde han sig kunna beskriva alla ämnen och deras egenskaper. Det kan finnas flera förklaringar till att de grekiska filosofernas fria tänkande om världens ursprung och de grundläggande naturlagarna inte utvecklades till vetenskap. Men en av anledningarna är att filosoferna endast funderade över världen och tingens natur, de gjorde inga experiment.