2 Fysikerns sätt att se: 2.2 Storhet, mätetal och enhet
2.2 Storhet, mätetal och enhet
När vi skriver fysikaliska formler använder vi bokstäver som symboler för fysikaliska storheter. Till exempel använder vi t som symbol för tid. En fysikalisk storhet består av ett mätetal och en enhet. Tänk dig att du springer hundra meter på #12,3 # sekunder. Då skriver vi resultatet som: t = #12,3 # s. Uttrycket #12,3 # s är produkten av mätetalet #12,3 # och enheten s. Generellt gäller:
Storhet
En storhet utgörs av ett mätetal och en enhet
Observera att fysikaliska storheter skrivs med kursiv stil, medan mätetal och enheter skrivs med rak stil.
SI #-# systemet
SI #-# systemet har sju grundenheter: sekund, meter, kilogram, kelvin, ampere, mol och candela. Utifrån dessa enheter härleder vi alla de andra, till exempel enheten för hastighet som är sträcka dividerat
med tid.
Meter och sekund är två grundenheter i det internationella enhetssystemet, SI. Totalt finns sju grundenheter i SI #-# systemet. Alla andra enheter definieras med hjälp av grundenheterna. En viktig egenskap hos SI #-# systemet är att det är samstämt. Det vill säga om vi sätter in SI #-# enheter i en formel så får svaret också en SI #-# enhet. Avsikten med ett internationellt enhetssystem är bland annat att säkerställa att lika mätningar görs inom vetenskap, teknik och handel över hela världen.