2 Fysikerns sätt att se: 2.2 Storhet, mätetal och enhet
2.2 Storhet, mätetal och enhet
2.2 Storhet, mätetal och enhet
När vi skriver fysikaliska formler använder vi bokstäver som symboler för fysikaliska storheter. Till exempel använder vi \(t\) som symbol för tid. En fysikalisk storhet består av ett mätetal och en enhet. Tänk dig att du springer hundra meter på \( 12{,}3 \) sekunder. Då skriver vi resultatet som: \( t = 12{,}3 \text{ s} \). Uttrycket \( 12{,}3 \text{ s}\) är produkten av mätetalet \( 12{,}3 \) och enheten \(\text{ s}\). Generellt gäller:
En storhet utgörs av ett mätetal och en enhet
Observera att fysikaliska storheter skrivs med kursiv stil, medan mätetal och enheter skrivs med rak stil.
SI-systemet har sju grundenheter: sekund, meter, kilogram, kelvin, ampere, mol och candela. Utifrån dessa enheter härleder vi alla de andra, till exempel enheten för hastighet som är sträcka dividerat med tid.
Meter och sekund är två grundenheter i det internationella enhetssystemet, SI. Totalt finns sju grundenheter i SI-systemet. Alla andra enheter definieras med hjälp av grundenheterna. En viktig egenskap hos SI-systemet är att det är samstämt. Det vill säga om vi sätter in SI-enheter i en formel så får svaret också en SI-enhet. Avsikten med ett internationellt enhetssystem är bland annat att säkerställa att lika mätningar görs inom vetenskap, teknik och handel över hela världen.
