När vi konstruerar en modell så gör vi det alltid med utgångspunkt från mätningar. Med hjälp av modellen kan vi rita en graf. Om modellen är bra så är överensstämmelsen mellan mätresultat och modell god.

I en del fall kan det vara ganska grova avvikelser mellan modell och verklighet utan att modellen för den sakens skull behöver vara för dålig. I avsnitt #3.4 # förutsatte vi att accelerationen var konstant då en bil kolliderade med en mur. Se figur #3.25 … # och välkommen till verkligheten!

#3.25# En bil kolliderar mot en testmur i #50 # km/h. Diagrammet visar accelerationen för en punkt i karossen som är representativ för accelerationen för en fastspänd passagerare i framsätet.

Figur #3.25 # visar en jämförelse mellan en simulering med hjälp av en realistisk modell #(# röd kurva) och verkligheten #(# grön kurva). Trots att det är stor skillnad mellan simuleringen och verkligheten är modellen mycket bra. Kurvornas svängningar och varaktighet är tillräckligt lika för att man med hjälp av modellen kan förutse skador som bilens passagerare får i en sådan kollision. Bilen knycklas ihop som ett dragspel och ingenjörerna kan se när olika delar av bilens frontparti tar del i hopknycklandet och hur det påverkar accelerationen. Vad kan man säga om vår modell i avsnitt #3.4, # där accelerationen är konstant?