Ända sedan antiken hade man betraktat planeternas rörelser som något helt naturligt som inte behövde någon ytterligare förklaring. Newton däremot ansåg att det måste finnas någon sorts kraft som höll kvar planeterna i sina banor. Men vad var det för en mystisk kraft som kunde verka på avstånd. Frågan som Newton ställde sig var om det möjligen kunde vara samma kraft som höll månen kvar i # \sin # bana runt jorden och planeterna runt solen som fick ett äpple att falla mot marken här på jorden. Först #20 # år efter det att Newton började arbeta med frågan kom han slutligen fram till det samband som kallas Newtons gravitationslag. Enligt teorin attraherar alla kroppar varandra med en kraft som är beroende av massornas storlek och avståndet mellan dem.

Storleken på konstanten # G # mättes upp långt senare av en annan engelsk fysiker, Henry Cavendish. Eftersom # G # är väldigt liten så upplever vi inte någon kraft från föremål i vår närhet. Det är först när vi kommer i närheten av väldigt stora massor som till exempel jorden som kraften blir påtaglig. Newtons gravitationslag skulle förbli oförändrad i drygt #200 # år, ända tills Einstein lanserade # \sin # generella gravitationsteori.