Vindar längs jorden uppstår som en följd av horisontella tryckskillnader. Tänk dig att du blåser upp en ballong, då får du ett högre tryck inuti ballongen. Om du nu släpper ut luften så känner du att det blåser! Vinden blåser från ett högre tryck till ett lägre. Ju större tryckskillnaden är desto större blir vindstyrkan.

Samma princip gäller i jordatmosfären mellan lågtryck och högtryck, men i atmosfären kompliceras det hela av att vinden också påverkas av jordens rotation. Utan jordens rotation skulle vinden blåsa från högtryck mot lågtryck men på grund av jordrotationen viker vinden av åt höger på norra halvklotet. Denna högervridning kallas Corioliseffekten.

En Corioliseffekt skulle du även observera om du försökte spela kula på en karusell. Om karusellen roterar moturs sett uppifrån, så skulle kulan se ut att vika av mot höger i förhållande till karusellen, oavsett om du rullar kulan från kanten och in mot centrum av karusellen eller tvärtom.

Sett från marken har kulan en tröghet som gör att den vill fortsätta i samma riktning med konstant fart, i enlighet med Newtons första lag - och det är det som gör att det sett från karusellen ser ut som om den viker av mot höger. Även vår jord är alltså en "karusell" som roterar moturs om man tittar ned mot den över nordpolen.