Fronter

Väder beror alltså på att solen värmer upp jorden olika mycket på olika ställen. Se figur 8.5. Områdena runt ekvatorn värms upp mest och atmosfären och haven transporterar den termiska energin mot sydligare och nordligare breddgrader. Eftersom luften hela tiden rör sig så möts ibland luftmassor med olika temperatur.

Figur 8.11 visar hur den termiska energin transporteras från ekvatorn mot nordliga breddgrader. Ungefär i höjd med Sverige möter den varma luften från söder den kalla luften från norr och vi får en front som går som ett bälte runt jorden. Den fronten kallas polarfronten.

8.11 Polarfronten finns på Sveriges breddgrad och går runt jorden. Vid fronten tvingas den varma luften uppåt och vi får moln och nederbörd. L och H står för lågtryck respektive högtryck.

8.12 Vi ser hur polarfronten går genom Nordamerika. Norr om fronten finns den kalla luften och söder om fronten finns den varma. L och H står för lågtryck och högtryck. De blå linjerna är isobarer (områden med samma tryck). Du ser i figuren hur en varmfront (1) följs av en kallfront (2).

8.13 Så här brukar fronterna se ut på väderkartan i TV. Precis som i figur 8.11 är den röda linjen med bubblor varmfront och den blå linjen med taggar är kallfront. Röda och blå pilar betyder varma respektive kalla luftmassor i rörelse.

Figur 8.12 visar hur polarfronten går genom Nordamerika. Söder om fronten ligger den varma luften och norr om fronten ligger den kalla luften. Polarfronten följer inte samma breddgrad hela tiden, den snarare ormar sig fram. Det beror bland annat på att fronten störs när den passerar olika bergskedjor längs vägen (till exempel Klippiga bergen i väster och Appalacherna i öster). Störningen skapar en inbuktning i fronten. Denna inbuktning rör sig österut längs fronten. I figur 8.12 ser man inbuktningar vid både Nordamerikas västkust och östkust.

När inbuktningen passerar så träffas man först av en varmfront, då den varma luften möter den kalla och sedan av en kallfront, då den kalla luften möter den varma.

Om en varmfront passerat så vet man alltså att det kommer en kallfront inom något dygn. Vädret beror på vilken av fronterna som just passerar. Eftersom Sverige befinner sig nära polarfronten så passerar ofta varm- och kallfronterna vårt land. En typisk varmfront i Sverige brukar dra förbi på 1 - 2 dygn. En kallfront passerar ungefär dubbelt så snabbt som en varmfront. Det innebär att kallfronten kan hinna ikapp varmfronten. I figur 8.12 så ser man att detta har skett sydöst om Grönland.

8.14 Vi ser hur vädret ser ut då först en varmfront och sen en kallfront passerar. De röda och blå pilarna visar hur den varma och kalla luften rör sig. Många av de vanliga molnen bildas vid frontpassagerna. Vädret är våldsammare vid kallfrontspassagen än vid varmfrontspassagen.

Figur 8.13 visar fronterna sedda uppifrån. Figur 8.14 visar hur vädret varierar då en varmfront och kallfront passerar sett ur vårt perspektiv nere på marken.

• Vid en varmfront rör sig varmare luft mot kallare luft och driver den kallare luften framför sig. Se den högra delen av figur 8.14. Den varma luften glider upp över den kalla luften eftersom varm luft är lättare. Luften kyls av och molnen på himlen tätnar i takt med att fronten närmar sig. Om det bildas dimma, moln, regn eller åska beror på hur snabbt luften rör sig uppåt och hur fuktig den stigande luften är.
• Till vänster i figur 8.14 ser vi hur kall luft kommer längs marken och pressar upp den varma luften framför sig. Molntyperna vid en kallfrontspassage skiljer sig från varmfrontens. I en kallfront bildas moln av typen stackmoln. Fler och fler bymoln är ett tecken på att en kallfront ska passera. Dessa tätnar och orsakar skurar och kraftig blåst och i vissa fall åska. Kort tid efter att ovädret har passerat ljusnar himlen och man kan se både böljemoln och stackmoln som har bildats bakom kallfronten.