Inledning

Du kanske känner till knepet att räkna får om du har svårt att somna. Prova istället att räkna partiklar – till exempel atomer eller molekyler. Det är nämligen precis det kemister gör när de tar reda på hur mycket av ett visst ämne som kan bildas i en reaktion. Läran om i vilka mängdförhållanden kemiska ämnen reagerar med varandra kallas för stökiometri, och storheten som kemister använder för att ange mängden partiklar heter substansmängd.

Men till skillnad från att räkna får, så räknar kemister inte en partikel i taget. Det naturliga är att väga kemikalierna inför ett experiment – men hur översätter man massan till en viss mängd partiklar och hur används reaktionsformeln i beräkningarna? Det går vi igenom i det här kapitlet.

#\\#

När du har läst kapitlet ska du ha kunskap om

• hur kemister använder vågen som arbetsredskap för att räkna partiklar,
• den universella atommassenheten, unit,
• hur formelmassan beräknas när man utgår från mätetalet för atommassan,
• substansmängden (n), 1 mol,
• sambanden mellan mätetalen för molmassan (M) och atommassan,
• sambandet mellan massan (m), substansmängden (n) och molmassan (M),
• hur den empiriska formeln för en kemisk förening beräknas,
• på vilka sätt lösningars halt kan uttryckas, till exempel som masshalt och volymhalt av ett ämne i en lösning,
• sambandet mellan koncentrationen (c), substansmängden (n) och volymen (V),
• hur reaktionsformeln för en reaktion skrivs och balanseras,
• hur beräkningar utförs med hjälp av reaktionsformel och substansmängdförhållande,
• sambandet mellan volymen för en gas, (V), molvolymen, (V_m) och substansmängden (n).

#\\#

Viktiga begrepp