Från bilden kan vi konstatera att:

• Andelen blå bollar är #3/5. #

• Sannolikheten att få en blå boll om vi tar upp en boll ur burken utan att titta är #3/5. #

Om vi upprepar händelsen att dra #5 # bollar med återläggning oerhört många gånger får vi i genomsnitt en blå boll #3 # gånger av #5. #

Att dra en boll ur en burk är ett exempel på ett slumpförsök. Att kasta en tärning eller ett mynt är andra exempel på slumpförsök.

De olika saker som kan inträffa i ett slumpförsök kallas för utfall. I vårt exempel är de möjliga utfallen att få en blå boll eller en gul boll. Vid kast med en vanlig tärning finns det #6 # olika utfall, ögonsumma #1-6. #

Alla utfall som finns vid ett slumpförsök bildar ett utfallsrum. I vårt exempel är utfallen gul boll eller blå boll de enda möjliga och bildar tillsammans utfallsrummet.

Att dra #5 # bollar med återläggning och av dessa få #3 # blå är ett exempel på en händelse. En händelse kan bestå av ett eller flera utfall.

#\,#

#\,#

Den klassiska sannolikhetsmodellen

I vårt exempel med bollarna skriver vi:

De #3 # utfall som innebär att vi får en blå boll kallas gynnsamma utfall. De #5 # olika utfall som finns kallas för möjliga utfall.

Beteckningen "#P()#" kommer från engelskans "probability" som betyder sannolikhet.

I slumpförsök där alla utfall är lika sannolika gäller den klassiska sannolikhetsmodellen:

#P(A) = \frac{{{\text{antalet gynnsamma utfall}}}}{{{\text{antalet möjliga utfall}}}}#

"Sannolikheten att händelse A inträffar"

#\,#

#\,#

#\,#

Vilken är sannolikheten att hjulet stannar på rött eller vitt? Svara i procent.