1c 4. Funktioner: 4.3 Linjära samband
Att algebraiskt bestämma en linjes ekvation
Om två punkter på en linje är kända går det att algebraiskt bestämma en linjes ekvation. Linjen i figuren går igenom punkterna @(3, 9)@ och @(5, 13)@.
Vi kan beräkna # k #-värdet utan att rita:
#k = \frac{{\Delta y}}{{\Delta x}} = \frac{{{y_2} - {y_1}}}{{{x_2} - {x_1}}} = \frac{4}{2} = 2#
Vi beräknar # m #-värdet genom att sätta in # k #-värdet och valfri punkt i räta linjens ekvation:
# y = kx + m = 2 # och punkten @(3, 9)@ sätts in.
#9 = 2 \cdot 3 + m #
# m = 9 - 6 #
# m = 3 #
Linjens ekvation är # y = 2 x + 3#.
På motsvarande sätt bestämmer vi ekvationen för den räta linje som går genom punkterna #(-1, \,5) # och #(3, \,17)#.
Först bestämmer vi # k #-värdet:
#k = \frac{{\Delta y}}{{\Delta x}} = \frac{{{y_2} - {y_1}}}{{{x_2} - {x_1}}} = \frac{{17 - 5}}{{3 - ( - 1)}} = \frac{{12}}{4} = 3#
Sedan sätter vi in # k #-värdet och en punkt i räta linjens ekvation:
# y = kx + # m #= 3 # och punkten #(-1, \,5) # sätts in.
#5 = 3 \cdot (-1) + m #
#5 = -3 + m #
# m = 8 #
Linjens ekvation är # y = 3 x + 8#.
#\,#
Kontroll
Bestäm ekvationen för den räta linje som går genom punkterna @(2, 6)@ och @(9, 20)@.
#\,#
Metod för att bestämma linjens ekvation
|
#\,#
#k = \frac{{ - 7 - ( - 5)}}{{7 - 3}} = \frac{{ - 2}}{4} = - \frac{1}{2}#
Vi sätter in #k = \frac{1}{2}# och koordinaterna för en av punkterna i linjens ekvation.
Vi kan välja vilken som av de båda punkterna. Punkten #(3, -5) # och #k = \frac{1}{2}# insatt i #y = kx + m#
# - 5 = - \frac{1}{2} \cdot 3 + m#
#-5 = -1,5 + m #
# m = -3,5 #
Svar: Linjens ekvation är # y = -0,5 x - 3,5 #