1c 4. Funktioner: 4.3 Linjära samband
Vinkelräta linjer
I figuren nedan har vi ritat två räta linjer som utgår från origo och slutar i var sin ändpunkt, # P # respektive # Q#. Hur stor är vinkeln mellan linjerna?
Vi drar räta linjer från punkterna rakt ner mot # x #-axeln. Då bildas två rätvinkliga trianglar. Sidornas längder bestäms av koordinaterna för punkterna. Vi ser att trianglarna är kongruenta. Det betyder att de har precis lika långa sidor, och att alla vinklar i den ena triangeln är precis lika stora som motsvarande vinklar i den andra triangeln.
Linjen # OP # har lutningen #{k_1} = \frac{{\Delta y}}{{\Delta x}} = \frac{{0 - a}}{{0 - ( - b)}} = - \frac{a}{b}#
Linjen # OQ # har lutningen #{k_2} = \frac{{\Delta y}}{{\Delta x}} = \frac{{b - 0}}{{a - 0}} = \frac{b}{a}#
Produkten mellan lutningarna för linjerna är #{k_1}{k_2} = - \frac{a}{b} \cdot \frac{b}{a} = - 1#
Vinkelräta linjer Två räta linjer med riktningskoefficienterna # k _{1} # och # k _{2} # är vinkelräta mot varandra om # k _{1} \cdot k _{2} = -1 # En linje som är vinkelrät mot en annan kallas ofta för en normal. |
#\,#
Kontroll
Vilken lutning har en linje som är vinkelrät mot # y = 4 x + 7#?
#\,#
Den sökta linjen har lutningen # k . # Produkten mellan riktningskoefficienterna ska vara #-1#:
#5 \cdot k = -1 ⇔ k = - \frac{1}{5}#
Normalen till # y = 5 x - 11 # är då till exempel #{y_ \perp } = - \frac{x}{5}#.
Kom ihåg: #x \cdot \frac{1}{a} = \frac{x}{a}#
Den sökta vinkelräta linjen har ekvationen # y _\perp= k _\perp x + m #
Produkten mellan lutningarna är #-1#:
#-2 \cdot k_ \bot= -1 ⇔ {k_ \bot } = \frac{{ - 1}}{{ - 2}} = 0,5#
Det innebär att # y_ \perp= 0{,}5 x + m#. Vi sätter in punkten #(3, 11) # och bestämmer # m #:
#11 = 0,5 \cdot 3 + m # ⇔ # m = 11 - 1,5 = 9{,}5 #
Den sökta linjens ekvation är # y_ \perp= 0,5 x + 9,5#.
Med speglingen # P'# menar vi en punkt som ligger lika långt från linjen som punkten # P#, och där både # P # och # P'# ligger på en linje som är vinkelrät mot den kända linjen.
Den linje som både # P # och # P'# ligger på har riktningskoefficienten #-2#, eftersom #-2 \cdot 0,5 = -1#.
Den vinkelräta linjens ekvation: # y_ \perp = -2 x + m #
En punkt på linjen är # P = (3, 1)#. Vi sätter in punkten i den vinkelräta linjens ekvation:
#1 = -2 \cdot 3 + m #
# m = 7 #
Den vinkelräta linjen (normalen) till linjen # y = 0,5 x + 1 # är # y_\perp= -2 x + 7#.
För att kunna bestämma avståndet mellan punkten # P # och linjen bestämmer vi nu skärningspunkten mellan de båda räta linjerna. I skärningspunkten gäller
#0{,}5 x + 1 = -2 x + 7 \qquad \text{(}y\text{-koordinaterna lika)}#
#2{,}5 x = 6 #
# x = 2{,}4 #
Att # x = 2{,}4 # ger # y = 0,5 \cdot 2{,}4 + 1 = 2{,}2 #
Skärningspunkten har koordinaterna #(2{,}4; 2{,}2) #
För att gå från # P = (3, 1) # till skärningspunkten behöver vi förflytta oss # \Delta x = 0{,}6 # i negativ # x #-riktning och #\Delta y = 1{,}2 # i positiv # y #-riktning.
Spegelpunkten # P'# kommer vi till om vi går lika långt och på samma sätt från skärningspunkten. Vi tar #0{,}6 # steg i negativ # x #-riktning och #1,2 # steg i positiv # y #-riktning:
Från # x = 2,4 # går vi #-0,6 # steg till # x = 1,8 #
Från # y = 2,2 # går vi #1,2 # steg till # y = 3,4 #
# P'# har koordinaterna #(1{,}8; 3{,}4)#.