I en väljarundersökning frågade man ett stickprov av Sveriges röstberättigade befolkning vilket parti de skulle rösta på, om det vore riksdagsval just då. #5 \, 000# personer svarade.

I det verkliga riksdagsvalet, några månader tidigare, hade #28,3~\%# röstat på Socialdemokraterna. Nu uppgav #27,6~\%# att de skulle rösta på Socialdemokraterna. En minskning för partiet med #0,7# procentenheter, såg det alltså ut som.

Mätvärdet i ett stickprov brukar avvika något från det värde som gäller för hela populationen, men det är troligare att avvikelsen är liten, än att den är stor. Hur pass säker kunde man vara på att stödet för Socialdemokraterna verkligen hade minskat i hela populationen?

För att besvara frågan utgår vi från det motsatta antagandet: Hur sannolikt är det att stickprovet visar #27,6~\%# eller lägre, om det verkliga värdet i hela populationen är det oförändrade #28,3~\%#? Tanken är, att om denna sannolikhet är tillräckligt låg, bör vi i stället dra slutsatsen att det verkligen handlar om en minskning också i hela populationen. Vi undersöker hur det ligger till genom att göra en datorsimulering.