Sjukamp i GeoGebra

Endast damer tävlar i sjukamp. Resultaten i tid, längd, eller höjd i de olika grenarna översätts med matematiska formler till poängtal. Högst sammanlagd poäng vinner. De sex bästa resultaten i sjukampsserier någonsin gjordes av Jackie Joyner-Kersee. Hennes allra bästa resultat är från OS i Seoul 1988, med #7\,291# poäng. Den sjunde bästa serien i historien är på #7\,032# poäng och gjordes av Carolina Klüft i Osaka 2007.

I tabellen redovisas de #20# främsta deltagarnas resultat i alla delgrenar i sjukampen vid Olympiska Spelen i Rio 2016. Dessutom visas den sammanlagda poängen och kvinnornas födelseår. Vi ska använda GeoGebras statistikverktyg för att undersöka en del av värdena i tabellen.

UPPGIFTER

1. Öppna ett kalkylblad. Skriv in de #20# kvinnornas födelseår i kolumn A. Markera alla #20# värdena. Välj verktyget Maximum, som finns under Summera .

   Vilket år var de yngsta av kvinnorna födda? Markera alla årtalen igen. Välj denna gång verktyget Minimum. Vilket var den äldsta kvinnans födelseår? Vem var detta? Kontrollera tabellen.

2. Skriv in samtliga resultat i spjut i kolumn B. Kom ihåg att använda decimalpunkt och inte komma. Markera alla dessa resultat. Välj Envariabelanalys under verktyget .

   Klicka Analysera.

   

   Nu visas ett antal statistiska mått. Flera av dem kommer vi att återkomma till i kurs 2, men några bör du känna igen redan nu.

   

   Vad är medelvärdet för spjutresultaten? Medianvärdet? Max? Min? Den grekiska bokstaven Sigma, #\Sigma#, brukar i matematik beteckna summa. Vilken är summan av alla spjutresultaten?

   GeoGebra har också skapat ett histogram. Hur många klasser är resultatet indelat i? Dra i reglaget ovanför diagrammet, så att antalet klasser ändras till tre. Det kan vara svårt att se gränserna för klassindelningen här. Ofta är det därför bättre att bestämma klassgränserna manuellt.

   Klicka på den lilla pilen till höger om reglaget du nyss använde. Bredda fönstret om det behövs. Markera Ange klasser manuellt. Eftersom alla kastade väl över #30# meter, behöver vi inte visa lägre resultat än så. Fyll i #30# i Start och #5# i Bredd. Tryck Enter.

   

   Hur många av de #20# kastade mellan #40# och #45# meter?

3. Stäng fönstret för dataanalys, men låt GeoGebra vara fortsatt öppet. Hur många av de #20# hoppade mellan #160# och #169# cm i höjd? Hur många mellan #170# och #179#? Mellan #180# och #189#? #190# och #199#? Skriv en liten tabell i kolumnerna C och D enligt följande (bredda fönstret för kalkylbladet om det behövs):

   

   Välj Envariabelanalys. Klicka på kugghjulssymbolen i fönstret Datakälla. Välj Data med frekvens. Markera värdena i kolumn D. Klicka på den högra knytnäven. Fönstret ska nu se ut som i bilden.

   

   Klicka analysera. GeoGebra skapar ett stolpdiagram.

   Stolparna är kanske lite onödigt breda. Klicka på den lilla pilen för inställningar, näst längst till höger alldeles ovanför digramfönstret. Se till att Autoskala är avmarkerad och ändra bredd till #0.1#. Tryck Enter. Klicka på pilen till höger om den för inställningar. .

   Välj Kopiera till Urklipp. Öppna något ordbehandlings- eller presentationsprogram och välj Klistra in.

4. Jessica Ennis-Hill vann #100# m häck på @12,84@ sekunder. Alla övriga #19# sprang mellan #13# och #14# sekunder. Bortse från heltalsvärdena #13# och skriv in alla värden för tiondelar och hundradelar för de #19# i kolumn E enligt följande:

   

   Markera alla #19# värdena i kolumn E. Välj envariabelanalys. Klicka Analysera. Ändra från Histogram till Stam- och Bladdiagram.

   Det här är en ofta användbar diagramtyp, som är ett slags mellanting mellan tabell och stolpdiagram. Se till att du förstår hur diagrammet är uppbyggt. Hur många av de #19# sprang på mellan @13,3@ och @13,4@? Fanns det något typvärde bland häckresultaten, i så fall vilket?

   

   Fortsätt att analysera data från tabellen. Undersök totalpoäng, tid på #200# meter, kula, och så vidare. Skapa diagram. Kopiera dessa och klistra in i en presentation. Redovisa för någon kamrat eller annan grupp.